Category: Inspelningar

  • En vanlig dag

    För länge sedan uppmandes jag av en läsare av min blogg att försöka beskriva hur en vanlig dag ser ut. Absolut tänkte jag, men det har inte blivit av förrän nu. Eftersom jag delar mitt liv i två ganska stora delar så är det inte helt lätt att beskriva en genomsnittlig dag, därför får det bli två varianter; en dag på SVT och en dag i musikens tecken.

    De dagar jag inte är på SVT kan se väldigt olika ut, men oftast hamnar jag i studion en del av dagen i alla fall. Jag försöker komma dit ganska tidigt eftersom det ofta är mycket som ska göras. Bredvid studion finns ett Panini, ganska ofta börjar jag där med en frukost innan jag sätter igång. Väl i studion har jag oftast en lång lista vad som ska göras, men har jag inte det så brukar en titt i kalendern kunna vara ganska avgörande, för det är alltid nåt gig på gång där jag behöver skriva noter till. Annars brukar dagen mest bestå i att jobba med pågående inspelningar, boka musiker till kommande jobb och i bästa fall hinna öva lite.

    Om det inte blir en studiodag beror det på att jag har nåt rep, gig eller är på resande fot. Att kunna ta en extra dag ledigt i veckan sker väldigt sällan, typ aldrig.

    På SVT däremot är livet ganska inrutat. Jag kommer normalt 08.30 eller 09.00, ofta beroende på om jag har möten direkt när jag kommer eller ej. Det kanske också vara lite varierande om jag haft ett gig kvällen innan, då kanske jag kommer senare och jobbar längre istället. Mitt jobb som team leader innebär i praktiken att se till att utvecklarna på avdelningen har saker att göra hela tiden och att rätt person gör rätt sak. Dessutom försöker jag se till att “kratta” så mycket som möjligt, dvs när ett uppdrag kommer till en utvecklare ska han eller hon inte behöva göra en massa utredningsarbete utan direkt kunna börja jobba med att lösa uppgiften. I mitt jobb ingår också en hel del rekrytering och utveckling av våra interna metodiker samt personalutveckling. Däremot har jag inget formellt personal- eller budgetansvar, vilket gör rollen lite mer lättviktig.

    Oftast består mina dagar av en massa möten, alltifrån stormöten med olika delar av verksamheten där vi försöker hitta systemstöd hur vi ska kunna jobba bättre, till enskilda samtal med utvecklare där vi stämmer av läget och planerar den närmaste tiden.

    Det är faktisk ett väldigt roligt och utvecklande jobb. Vi får se hur länge jag sitter kvar på den positionen – man vet aldrig vad som händer, det kan gå snabbt på SVT.

    Hur ser din vanliga dag ut?

  • Rep och mer redigering

    Den här veckan fortsätter med mer flitigt arbete i studion. Igår gjorde jag dock ett break i redigerandet och repade in en massa låtar till ett större eventgig på lördag. Det är egentligen inte mitt gig men jag hoppar in och vickar. Grymt bra band och ganska roliga låtar, men det blev lite väl kort tid att repa in allt. Markoolio och Martin Stenmarck är några av artisterna.

    Idag blev det några snabba möten, annars spenderades mesta tiden att få klar grunderna på de två första låtarna till skivan. Dagen avslutades med att göra en enkel mix av det långa medleyt som Donald Lawrence ska göra pålägg på. Han är världens just nu största producent inom gospelmusik, så jag hoppas det duger.

  • Medleyplockepinntisdag

    Å tisdagen fortsatte i samma anda, massor av redigering och pill för att få ut det bästa av tagningarna på medleyt. Självklart råkade jag ställa till det för mig då Logics hantering av take folders inte alltid gör som man vill. Har bestämt att uppgradera till Logic 9 så snart det här projektet är i hamn. Tyvärr är det många veckors jobb kvar till dess.

    Till slut blev jag så trött på det här spåret så jag började förbereda för låt nummer två. Målsättningen den här veckan var att få klart tre låtar, men det tror jag inte hinns med – det tar helt enkelt för lång tid. Eller så måste jag sänka ambitionsnivån.

  • Trumredigeringsmåndag

    Hela måndagen dedicerades åt att lägga upp alla tagningar på det långa Donald Lawrence-medleyt och börja klippa trummor. Öjebrandt var här och styrde upp sina egna grejer – kanonkul och bra resultat. Vi hann dessutom med ett besök på Buco Nero och ett på sushin i nästa kvarter.

  • Första dagen av BG post production

    Idag blev första hela dagen i studion då jag jobbat med efterbearbetningen av By Grace-inspelningen. Såklart blir det en del planerande av annat också, men flest timmar har gått åt till att få struktur på den första låten. Eftersom det är 50 kanaler audio (inspelade i Pro Tools) som ska synkas med Logic-projekt där det ligger backtracks och midi-kanaler, och att det dessutom är två olika konserter plus en separat publiklös session, det gör att det blir en hel del jobb att få ihop allt. Puhh!

    Min första insats är dessutom Donald Lawrence-medleyt, så jag börjar i alla fall med det svåraste och det som kommer ta mest tid. Det blir en riktig utmaning. Allt efter det kommer kännas som en barnlek.

    Hade hoppats gå på George Duke på Fasching ikväll, men jag tror jag får steka det till förmån för viktigare saker.

  • By Grace spelar in nytt livealbum

    BG-flyer(LIVE_2010)

    By Grace fyller 15 år och firar med att spela in ett nytt album! Inspelningen sker live inför publik i Radiohuset, Stockholm, 27 & 28 mars. Gästar gör bland andra Isaac Carree, amerikansk gospelartist och medlem i gruppen Men of Standard.  Isaac har nyligen turnerat med Kirk Franklin och ger i år ut soloalbumet Uncommon Me. För uppdaterad info om inspelningen, se bygrace.com.

  • Mick-leverans

    Efter lång väntan har de äntligen kommit – mina nya Neumann KM-184:or. Äntligen är jag självförsörjande på mickar, i alla fall för de flesta behoven. Micke ska få inviga dem på söndag när vi ska lägga nya trumspår på en Elina-låt.

    Förpackat på tyskt manér

  • Countrysexåtta

    Häromdagen blev det klart att en country-låt som jag proddat helt plötsligt skulle snabbmixas för att skickas till USA så snart som möjligt. Så efter några ytterligare timmar i YellowBrick Studios blev det klart och mixades idag – ska bli intressant att höra resultatet. Själv har jag bokfört i två kvällar – i morgon blir det en studiodag igen för att fortsätta lägga sång.

  • Trumpeten är igång igen

    När jag var 7 (tror jag) började jag spela trumpet. Knappast ett medvetet val, det var väl egentligen mest för att pappa var brasspedagog på den tiden. Hursomhelst, jag spelade trumpet ganska aktivt ända tills jag flyttade till Stockholm, då fanns det helt enkelt inte tid. Studier och pianospel tog alla vakna timmar.

    Nu är den igång igen. Jag har i alla fall hämtat upp den från förrådet och övat två kvällar. Ikväll har jag dessutom spelat in en grej till en låt. Det känns faktiskt väldigt skoj, men jag är osäker om jag kommer kunna hålla igång det på sikt. Vi får se.

  • Orgelpålägg

    Är grymt nöjd – spenderade större delen av gårdagkvällen med att lägga orgel i studion. Äntligen står orgeln och lesliet på rätt plats och jag passade på att göra några snabba pålägg på låtar som legat och väntat. Känns kanon, särskilt att det redan funkar att lira efter gipsborttaget i måndags.

    Det kommer lite bilder senare.

  • En händelserik vecka

    Då var det dags att summera förra veckan. I vanlg ordning borde jag bloggat kontinuerligt, men det blir inte av. Inte här i alla fall – däremot på Twitter där jag mikrobloggar dagligen.

    Veckan började med ganska mycket aktivitet i studion – både en demo på Bea-låt samt mer arbete på Elinas skiva. Torsdag och fredag var det dags för rep och konsert med By Grace. Det började riktigt bra med bra torsdagsrep och soundcheck på fredagen. I Centrumkyrkan, som är körens hemvist, där står det en modern, fullstor Hammond-orgel med leslie. Alltid kul att lira där – man tar bara med sig sin Motif som ställs ovanpå orgeln och vips så har man en finfin tre-manualig rigg.

    Men en timme innan konsert går lesliet sönder. Det bara bryter ihop fullständigt. Efter lite snabb felsökning är det bara att konstatera att det inte kommer att gå att spela på den. Tack och lov var Bea på väg dit, så hon fick snabbt åka till studion och hämta upp Nord Electron. Tyvärr blev det inte alls nån bra lösning ren fysiskt – jag fick sitta väldigt konstigt och hela tiden vända mig om när jag bytte maskin, så giget blev inte lika kul som det var tänkt.

    Det blev en bra kväll ändå, dels på grund av en nästan fullsatt kyrka men också för att en av kvällens gäster var Samuel Ljungbladh. Stärkt av succén från i söndags levererade han och publiken You’ve got a friend på ett orepat men bejublat sätt:

    Här finns ett annat klipp när vi gör en av körens favoritballader.

    Jag önskade att jag kunde sluta här, att veckan var klar. Typ ledig helg. Men icke! Under en rask promenad på lördagsmorgonen händer det som inte får hända – jag skadar min hand och får en liten spricka i ett ben. Ett snedsteg på fel ställe gör att jag faller och det är min hand som får ta hela smällen. Till en början gör det inte så ont, men efter några timmar märker jag att nåt inte riktigt stämmer. In på SÖS, och efter några timmar går jag därifrån med höger hand i gips. Tre veckor sägs det att jag behöver.

    Självklart ställer detta till med en massa strul och ett gäng gig som jag måste sätta vik på. Mycket annat blir bökigt på olika sätt, men eftersom min kropp är friskt i övrigt så har jag faktiskt inget att klaga på egentligen – tre veckor går fort! Följ mina enhandsäventyr på Twitter genom den här hash-taggen. Nu orkar jag inte skriva längre eftersom skrivandet just nu går i ultrarapid.

  • En Vila-session till

    I går var det dags för ännu en Vila-session. Det var ett tag sedan sist, så det var lite extra kul. Vi la grunderna på ytterligare en låt till kommande plattan. Vi har en bra bit kvar, men med en låt per kväll ska det inte vara omöjligt att komma i mål tidigt nästa år.

    Det var också första gången jag använde mina nya trummickar – en ny Beta52 för baskagge och fyra Sennheiser E604 för pukor. För den invigde så väcks säkert frågan varför jag köpt E604 som är mest lämpat för live-bruk? Jo, det är helt enkelt så att mitt studiorum är lite för litet för att få plats med en massa stativ. Det blir helt enkelt för bökigt, och de här mickarna låter tillräckligt bra för det vi gör. Den gången man behöver lyfta trumljudet en nivå måste man ändå vara i en annan studio då min är ganska liten och väldigt stum.

    Min orgel är fortfarande inte nere i studion – vi behöver vara ett gäng för att lyfta ner den. Men den som väntar på en nyrenoverad L-100 väntar aldrig för länge.

    Nu sitter jag och väljer låtar till ett stort storbandsmedley som ska framföras om några veckor. Det finns mycket att välja på kan jag säga.