Igår kväll spelade vi tre långa set på Apollo Live Club i ett somrigt och varmt Helsingfors. Det är ett riktigt coolt ställe i tre våningar med en riktigt snygg scen. Det är såklart svårt att få fram på en sån här klåparbild, men man kan ana en snygg inramning i alla fall.
Runt 23.30 drar vi igång ikväll igen, sen hem till Stockholm för att växla ner lite grann i tempo.
Så här skönt hade vi det mellan våra insatser på onsdagens företagsjobb. Bästa tänkbara bandet; Wiklund, Sörensen, Höglund, Bengtson, Fall, undertecknad och Tinnborg längst ut till höger. Andreas Andersson saknas på fotot, men det är inget konstigare än att det är han som tog bilden. Dessutom saknas Marberger och Hägglund, men dom har ju aldrig riktigt velat vara med på bild.
En skön bild på en skön skara människor under en skön dag på jobbet.
Den här veckan avslutades med två gig med De Sotos. Först ett företagsjobb i Stockholm med Linda Bengtzing, Andreas Johnson, Lasse Berghagen och Per Fritzell, sen snabbt iväg till Ulebergshamn på Västkusten för ett fest-gig. Kul å trevligt på alla sätt, men intensiva dagar med lite sömn tar till slut ut sin rätt.
Det ska bli skönt med en lite softare vecka.
Har precis packat up cd:n med senaste Bruce Hornsby-plattan – “Bride of the Noisemakers”. Har lyssnat på ett par spår, låter fantastiskt som vanligt. Tror att det är endast live-material från de sista årens turnéer.
Jag vet att hans ljudtekniker spelar in varje gig så det finns kanske en viss chans att nån låt kommer från giget på Long Island där jag hörde honom (och fick träffa honom) senast.
Återkommer med en liten recension.
Den här veckan har jag haft den utomordentliga förmånen att spela med Glada Hudik-teatern och deras uppstättning av Elvis. Först och främst är hela ensemblen grymt skön – så många fantastiska karaktärer och människor som brinner för sitt skådespeleri. Sen ett grymt band med idel goda vänner, fantastiskt kul!
Det finns naturligtvis massor av saker att säga om den här veckan, men det mest bestående intrycket är nog den omedelbara kärleken som hela ensemblen utstrålar. Sen är ingen föreställning lik en annan; det händer alltid nåt som leder till oväntade repliker, och ofta är det då det blir som roligast. Vi i bandet har ju till skillnad från publiken hygglig koll på manuset och vad som egentligen ska hända, så ofta garvar vi lite extra utan att publiken förstår varför. Det är som Per Johansson sa under torsdagsföreställningen: “Det är en publik framför och en bakom.”
Hatten av för hela gänget!
– Posted using BlogPress from my iPad
Veckan har till största delen bestått av två företagsjobb. Först ett med Carola i tisdags – särskilt kul att återse band och crew från turnén. Vi gjorde bara två låtar, men det blev å andra sidan väldigt bra versioner inför en entusiastisk publik.
Sen var det dags för ett mastigt jobb med herrarna Karl Dyall, Jocke Bergström och Rennie Mirro. Dessutom var Hanna Lindblad och Sarah Dawn Finer gäster. Vi skulle dels underhålla en stor middagspublik med några ganska avancerade dansnummer, ett set med Sarah samt två dansset. Allt på mini-storbandssättning; två trumpeter, trombon, sax och fyrmannakomp. Allt skulle repas ihop på två eftermiddagar, så det var mycket material på kort tid. Det är då man inser vad otroligt privilegierad man är, att få jobba ihop med så bra musiker som spelar så bra redan vid första genomspelningen.
Det blev en kul men lång kväll. Några timmar sömn, nu på flight till Umeå för ett bröllop. Därefter ett gig i Sundsvall i morgon, sen väntar en hyggligt öppen och obokad vecka. Ser fram emot det…
– Posted using BlogPress from my iPad
Förra veckan var det dags för Friends gala på Skansen igen. I år bestod artistupplägget av September, Tove Styrke, Adam Tensta, Swingfly feat. Christoffer Hiding och dansare från Base23. Adam Tensta blev tyvärr sjuk, därför gjorde vår konfrencier Måns Zelmerlöw två extra låtar helt orepat.
I vanlig ordning delades det ut priser till några föredömliga insatser under året. I år delades det också ut ett pris för Årets Idrottsförebild till Anton Hysén för hans mod att komma ut som första homosexuella fotbollsspelare. Starkt och modigt!
Bandet i år bestod av Mårgan Höglund, Jimmy Källqvist, Jonas Gröning, Jocke Backman samt Therese Löw och Stefan Nykvist.
Äntligen finns en av mina absoluta favoritappar till iPad – Remember The Milk. Remember The Milk är en avancerad och molnbaserad att-göra-lista som jag fullständigt blivit helt beroende av.
För några år sedan jobbade jag på SVT som systemutveckare, och en dag tröttnade jag fullständigt på alla post-it-lappar som drällde på mitt skrivbord. Jag sökte på webben efter nåt molnbaserat och hittade Remember The Milk som dessutom är gratis. Sen dess är det ett av mina viktigaste verktyg för att hålla rätt på vad jag ska göra, när jag ska göra det och i vilken ordning.
Remember The Milk finns sedan länge som iphone-app, men har nu släppts till iPad. Faktum är att jag har haft det i min padda sedan nån månad eftersom jag varit en av de lyckliga beta-testarna.
Här kan du ladda ner appen.
– Posted using BlogPress from my iPad
Min gode vän Thobias Gabrielson släppte ganska nyligen första plattan med sin sextet. Albumet kallas Growth, och är helt fantastisk nyskapande jazz med gött sound. Särskilt gillar jag att melodierna och svänget får vara i centrum, inte långa bas-solon med nedtryckta pedaler bara för att herrn råkar spela bas.
På Carola-turnén i julas fick jag ynnesten att lyssna igenom materialet innan det släppts – minns att jag redan då fällde en tår till den sista vackra balladen Atom Love.
Sitter på planet hem från Kiruna efter några fantastiska dagar i Riksgränsen med De Sotos. Vi har giggat tre kvällar i rad och där emellan hunnit med en del skidåkning. Särskilt idag, självaste första maj, bjöd på helt fantastiskt väder och kanske den bästa skidupplevelsen i mannaminne. Lyx! Lägger upp några bilder senare.
Imorgon och tisdag vankas det Friends-gala på Skansen.
– Posted using BlogPress from my iPad
I somras började jag fundera på att prova LCHF-kost, dvs lo carb, high fat. Inte för att jag på nåt sätt var överviktig eller ens orolig för det, nej det som lockade var att må bättre i magen, få mindre svängningar av blodsockernivån och helt enkelt äta sundare och mer naturligt.
Redan under sommaren började jag att äta ägg och bacon till frukost, och jag insåg snabbt vilken fantastisk frukost det är. Det är gott, och man står sig längre än på fil, flingor och smörgåsar. Det blev startskottet, sen när semestern var över började jag på riktigt och försökte följa riktlinjerna helt och hållet.
Efter att ha kört LCHF i nio månader är jag otroligt nöjd med resultatet – jag mår mycket bättre, kroppen fungerar mer som den ska och jag har enligt kommentarer gått ner i vikt. Jag äger inte ens en våg, så hur mycket har jag ingen aning om. Det är återigen inte huvudsyftet.
Det sista halvåret har LCHF verkligen exploderat i media – det skrivs artiklar i alla tidningar, det plitas ner erfarenheter i bloggar och i receptböcker. Jag har evangeliserat den här livsstilen till många vid det här laget, av den enkla anledningen att jag tycker det funkar så bra. Varför inte prova du också?
Efter en vecka mest bestående av att förbereda kommande jobb är det dags att lämna våren och värmen för att återse snö och kyla – mot Riksgränsen.
Jag ska spela med De Sotos i dagarna tre, så det blir lite gig blandat med vinteraktiviteter.
– Posted using BlogPress from my iPad
Glädje och galenskap i unisona klanger under blåssektionens uppvärmning från Mello-bandet anno 2011.
Helt fantastiskt, det här måste man ha sett. Internet, man måste bara älska internet!
