Hela måndagen dedicerades åt att lägga upp alla tagningar på det långa Donald Lawrence-medleyt och börja klippa trummor. Öjebrandt var här och styrde upp sina egna grejer – kanonkul och bra resultat. Vi hann dessutom med ett besök på Buco Nero och ett på sushin i nästa kvarter.
Tag: by grace
-
Första dagen av BG post production
Idag blev första hela dagen i studion då jag jobbat med efterbearbetningen av By Grace-inspelningen. Såklart blir det en del planerande av annat också, men flest timmar har gått åt till att få struktur på den första låten. Eftersom det är 50 kanaler audio (inspelade i Pro Tools) som ska synkas med Logic-projekt där det ligger backtracks och midi-kanaler, och att det dessutom är två olika konserter plus en separat publiklös session, det gör att det blir en hel del jobb att få ihop allt. Puhh!
Min första insats är dessutom Donald Lawrence-medleyt, så jag börjar i alla fall med det svåraste och det som kommer ta mest tid. Det blir en riktig utmaning. Allt efter det kommer kännas som en barnlek.
Hade hoppats gå på George Duke på Fasching ikväll, men jag tror jag får steka det till förmån för viktigare saker.
-
Recording sessions
Vi började planera i oktober, och nu i helgen var det äntligen dags att äntra Studio 4 i Radiohuset och spela in By Grace tredje skiva. Gäster på inspelningen var Isaac Carree och Christos Gontevas. Senare ska också Donald Lawrence lägga på lead på ett långt medley med några av hans största hits.
Efter otaliga telefonmöten, enorma mängder mail, massor av timmar framför iTunes för att välja låtar, dagar av arrangering och notskrivning och massor av annat planerande var det äntligen dags. Inspelningshelgen bestod i två livekonserter med publik och en eftermiddagssession på söndagen. Allt spelades in live utan några konstigheter.
Under själva inspelningshelgen har jag klivit ur bandet, allt för att kunna vara projektledare och inspelningsproducent fullt ut. Att också sitta i bandet skulle helt enkelt bli för mycket. Lite sorgligt, men jag har ju all möjlighet att vara med musikaliskt under efterproduktionen.
Det blev en helt fantastisk helg – allt har funkat utan minsta problem. Bandet och kören lät verkligen fantastiskt och levererade varje gång diskarna började spela in. Skönt att märka att noggranna förberedelser lönar sig. Körsoundet blev så bra och så äkta så redan lördag kväll beslutade vi att hoppa alla tankar om att dubba kören. Nu väntar några veckors efterbearbetning, sen hoppas vi att skivan är klar innan vi går på semester.
-
Företagsgig på Annexet
I dag har jag suttit på Annexet och gjort ett lite större företagsjobb. Skönt band med Tinnborg, Höglund, Bengtsson och Fall. Artisterna var Beatrice och Jakob Stadell. By Grace var också med och förgyllde kvällen. Ett ganska långt men kul gig.
I morgon blir det en heldag i studion – på förmiddagen ska vi lägga mer gitarr på en country-demo, sen lite sångpålägg med Elina på eftermiddagen. Därefter direkt till Gävle för en skön kväll innan gospelfestival i helgen.
-
Mini-turné med By Grace
Efter ett alldeles för roligt nyår i Sälen landade jag i Stockholm i några timmar. Det enda som hanns med var att packa en ny rigg, byta lite kläder och sen iväg igen på lördagsmorgonen. Den här helgen skulle jag iväg med By Grace och spela i Härnösand, Nordingrå och Örnsköldsvik.
Som vanligt blev det en skön helg med bra konserter, framförallt blev det en fantastiskt fin och vacker gudstjänst i Nordingrå kyrka på söndagsförmiddagen. Skön start på det nya året.
-
En händelserik vecka
Då var det dags att summera förra veckan. I vanlg ordning borde jag bloggat kontinuerligt, men det blir inte av. Inte här i alla fall – däremot på Twitter där jag mikrobloggar dagligen.
Veckan började med ganska mycket aktivitet i studion – både en demo på Bea-låt samt mer arbete på Elinas skiva. Torsdag och fredag var det dags för rep och konsert med By Grace. Det började riktigt bra med bra torsdagsrep och soundcheck på fredagen. I Centrumkyrkan, som är körens hemvist, där står det en modern, fullstor Hammond-orgel med leslie. Alltid kul att lira där – man tar bara med sig sin Motif som ställs ovanpå orgeln och vips så har man en finfin tre-manualig rigg.
Men en timme innan konsert går lesliet sönder. Det bara bryter ihop fullständigt. Efter lite snabb felsökning är det bara att konstatera att det inte kommer att gå att spela på den. Tack och lov var Bea på väg dit, så hon fick snabbt åka till studion och hämta upp Nord Electron. Tyvärr blev det inte alls nån bra lösning ren fysiskt – jag fick sitta väldigt konstigt och hela tiden vända mig om när jag bytte maskin, så giget blev inte lika kul som det var tänkt.
Det blev en bra kväll ändå, dels på grund av en nästan fullsatt kyrka men också för att en av kvällens gäster var Samuel Ljungbladh. Stärkt av succén från i söndags levererade han och publiken You’ve got a friend på ett orepat men bejublat sätt:
Här finns ett annat klipp när vi gör en av körens favoritballader.
Jag önskade att jag kunde sluta här, att veckan var klar. Typ ledig helg. Men icke! Under en rask promenad på lördagsmorgonen händer det som inte får hända – jag skadar min hand och får en liten spricka i ett ben. Ett snedsteg på fel ställe gör att jag faller och det är min hand som får ta hela smällen. Till en början gör det inte så ont, men efter några timmar märker jag att nåt inte riktigt stämmer. In på SÖS, och efter några timmar går jag därifrån med höger hand i gips. Tre veckor sägs det att jag behöver.
Självklart ställer detta till med en massa strul och ett gäng gig som jag måste sätta vik på. Mycket annat blir bökigt på olika sätt, men eftersom min kropp är friskt i övrigt så har jag faktiskt inget att klaga på egentligen – tre veckor går fort! Följ mina enhandsäventyr på Twitter genom den här hash-taggen. Nu orkar jag inte skriva längre eftersom skrivandet just nu går i ultrarapid.
-
By Grace på klubb
Det är inte ofta man gör gospelgig på klubb, men ikväll hände det – By Grace spelade nämligen på ett schysst ställe i Västerås, som jag redan glömt namnet på. Men av affischerna på väggarna att döma så är det där alla stora spelar när det spelas i Västerås. Hursomhelst, vi kom dit i lite väl god tid – soundcheckade, åt lite mat och softade innan gig. När det väl var dags visade sig att lokalen var skapligt fylld, men mest med gospelentusiaster. Så det blev en liten klubb för inbördes beundran, men ändå ganska trevligt.
Nu närmast kommer vi att jobba mer intensivt med planerna inför skivinspelning i vår. Kören firar ju 15 år, och det ska vi självklart fira med ny platta och ännu en USA-turné.
-
By Grace goes N.Y
Så, då var helgen i New York över – det var intensivt men väldigt roligt. New York är helt klart min favoritstad och jag åker gärna hit så ofta jag har en vettigt skäl. (För er som läst bloggen tidigare vet att det räcker med en konsert som lockar.) Det här var första gången som By Grace besökte stan och förväntningarna i kören var höga.
Efter incheckning på hotellet var fredagen helt ledig. Ganska skönt, för det gav oss en dryg halvdag och en hel kväll som vi kunde spendera som vi ville. Jag och Öjebrandt drog direkt ner till Chinatown för att leta lite smått och gott. Lite SOHO honn vi också med, sen hamnade vi på japansk restaurang för middag tillsammans med hela gänget. Några av oss åkte till Jazz Standards på 27:e gatan för att lyssna på Branford Marsalis, men det var alldeles för lång kö. I stället anknöt vi till resten av gänget på en rooftop bar på femte avenyn – grym utsikt över en upplyst Empire State Building. Temperaturen var perfekt så det var inga problem att sitta i t-shirt till en bit efter midnatt.
På lördagen drog jag och Emil till Greenwich Village för att kolla lite skivor. Grymt härlig stadsdel, men det finns alldeles för bra skivaffärer för mitt (läs: min plånboks) eget bästa. Naturligtvis sprang jag på en sällsynt Al Jarreau-utgåva på vinyl – tre skivor från en radioinspelning 1982 som egentligen inte var menad att ges ut. Helt i nyskick. Bara toppmusiker i bandet, så det blir intressant att lyssna igenom.
Snabbt tillbaks till hotellet för avresa till norra Queens där vi skulle gästa i Jeff Wheelers kyrka på kvällen. Det är en liten liten kyrka i ett svart villaområde. Litet och pittoreskt. Go feeling, men ganska dåliga förutsättningar och dåligt ljud. Extra kul var dock Natalie Regins dök upp. Hon spelar i Cynthia Hales kyrka i Atlanta och är också en av Donnie McClurkins keyboardister. Hon är bekant med oss sedan tidigare Atlanda-besök.
Söndag i New Jersey och Long Island
Resans absoluta höjdpunkt skulle (inte helt oväntat) infinna sig på den avslutande söndagen i N.Y. På morgonen gick vi upp orimligt tidigt för att åka ut till First Baptist Church i Somerset, New Jersey där första gudstjänsten började redan 07.00. Det var en stor nybyggd kyrka i ett tämligen rikt område, i alla fall av villorna omkring att döma. Vilken skön församling – härliga människor och en pastor som verkligen gillade oss, inte bara i ord utan också i handling. När han fick höra att vi bara skulle sjunga på första av deras gudstjänster (första av tre) för att vi skulle hinna till Donnie McClurkins kyrka, då säger han att han ska ringa Donnie på en gång och säga att vi kommer komma sent. Vi trodde han skojade, men mycket riktigt så gör han det. Så det hela slutade med att vi är kvar i början av den andra gudstjänsten klockan 09.00 också. Återigen – vilken känsla att spela gospel i de här kyrkorna. Även om medelåldern är betydligt högre här än de som lyssnar på gospel i Sverige så är det ingen tvekan – alla hänger med, oavsett om man är 40, 50 eller 70 år gammal. Alla kan låtarna. Amazing!
Sen var det dags för en liten dröm att gå i uppfyllelse. Ända sedan 1998 när jag hörde Donnie McClurkin första gången så har jag gillat hans röst och hans uttryck. Första gången jag såg honom live var i Washington på Gospel Heritage. För två år sedan stötte vi på honom på en annan turné, då i Lansing, Michigan. Den gången fick vi träffa honom efteråt och sjunga för honom lite a capella. Det ledde till att vi nu skulle till hans kyrka och medverka. Och vilken succé det blev!
När vi drog igång Souled out ställer sig 1500 pers i lokalen upp och går igång på alla cylindrar. Och som det sjöngs och spelades – galet kul. Natalie Regins hängde in på tredje keyboard och kyrkans slagverkare backade upp Öjebrandt bakom batteriet. Mr McClurkin själv gick igång så till den milda grad att han började önska låtar av oss på stående fot – som tur var kunde vi dom, så det var bara att räkna in och köra. En fantastisk upplevelse. Jag har ett gäng videoklipp som jag hoppas kunna lägga upp senare. Donnie sa att vi är välkomna närsomhelst för att göra en hel konsert i hans kyrka – ett skönt statement från en av de absolut största i branchen.
-
Gig i Indianapolis
I lördags åkte vi till Indianapolis där vi besökte New Era Baptist Church – en församling som arrangerade en konsert med oss som huvudakt. Vi har varit där fler gånger tidigare och har alltid blivit väldigt väl mottagna. Vi gjorde en grymt bra konsert inför en nästan fullsatt kyrka och vi fick verkligen känna på hur gästvänlig en församling kan vara, både före, under och efter konserten. Jag har ett helt gäng videoklipp som jag ämnar lägg upp så snart jag har möjlighet.
Undertecknad och Sydhage är nöjda Söndagen är inte helt otippat den mest intensiva veckodagen – då försöker vi hinna med så många gudstjänster som möjligt. Därför blev det en ganska tidig morgon då första startade kl 9, sen den andra kl. 11 och slutligen den sista kl. 15. Efter det blev det lite snabbmat för att hinna i tid till Israel Houghton som spelade i Fellowship Missionary Baptist Church – en av de klassiska församlingarna i Chicago. Det blev såklart en höjdarkväll på alla sätt. Israel är en av de absolut mest framgångsrika gospelartisterna just nu och hans låtar används i kyrkor över hela världen. Faktum är att karln är ju flerfaldig Grammy-vinnare också.
Efter giget fick jag byta några ord med Israels pianist och kapellmästare Aaron Lindsey – en av mina absoluta favoriter i genren. Lyssna till exempel på det här klippet på Spotify.
Aaron och jag -
Att gospla i USA
Det är inte helt lätt att förklara hur det är att sjunga och spela gospel i gospelns hemland. Det måste egentligen upplevas, men jag vill ändå skriva några rader och försöka berätta.
Först och främst, gospelmusik är i allt väsentligt gudstjänstmusik. Det innefattar alltså all musik alltifrån psalmer, sånger under kollekt, sånger under nattvard och så vidare. I Sverige är gospel nästan uteslutande konsertmusik. På en gospelkonsert i Sverige sitter publiken i bänken och på sin höjd nickas det lite gillande lite nu och då. Helst sitter man en bit bak och fyller på framåt om det behövs. Sen när körledaren påannonserar sista låten är det inte ovanligt att publiken ställer sig upp för att inte framstå som alltför ointresserad.
I gospelkyrkor i USA är det annorlunda – här är det självklart att församlingen stämmer in i låtarna direkt. Inte för att göra de som står på scenen glada utan för att det är gudstjänstmusik – man sjunger tillsammans, precis som man sjunger psalmerna tillsammans i vilken kyrka som helst. Vi som pysslar med gospel i Sverige gör vad vi kan för att förklara detta, allt för att komma bort från konsertformen och för att förändra synen på vad gospelmusik är och vad den har för funktion.
En av de vanligaste frågorna som jag får när man berättar att man har varit på turné med en svensk gospelkör i USA är “Hur funkar det egentligen – hur kan ni turnera där? Är inte alla amerikanska körer såå mycket bättre?”. För det första, vi turnerar inte riktigt på det sätt man kanske tänker sig – vi fyller inte stora konsertlokaler som folk löser biljetter till. Vi besöker en massa olika kyrkor och medverkar på gudstjänster, konserter och andra samlingar som ingår i deras församlingsliv. Visst gör vi vanliga konserter också, men sällan helt själva.
När det gäller jämförelse mellan vad som låter bättre eller sämre så vill jag påstå att det är i mycket större grad en svensk företeelse än en amerikansk. Varför jämföra hur gudstjänstmusiken framförs? Är det troligt att en församling i en gospelkyrka i USA skulle sitta med armarna i kors och fundera varför soundet är lite annorlunda och därför inte sjunga med? Nej, självklart inte. Tvärtom uppfattas en svensk kör som sjunger deras gudstjänstmusik som nåt ganska coolt och inspirerande, även om soundet förstås är annorlunda i deras öron. Och sen är det verkligen inte så att alla gospelkörer (eller komp heller för den delen) i USA låter fantastiskt.
En av By Grace fördelar är att repertoaren alltid speglar det som just nu är populärt i USA. På så sätt blir det nästan alltid en omedelbar respons när låtarna startar – de flesta kan redan materialet och kan sjunga med. Skulle man komma med idel svenska gospellåtar med svenskt sound och form, ja då skulle vi nog i högre grad mötas av en sittande publik även här. Å andras sidan så vet jag att responsen efteråt inte behöver bli mindre – det blir alltid uppskattat hursomhelst.
Det går alltså fint att turnera med svenska körer i USA. Sen är syftet med att vi åker hit inte bara att sjunga för dem utan minst lika mycket för att inspireras och ta med oss tillbaks något hem till Sverige och den svenska publiken.
-
Första giget
Efter en ganska soft dag med lite shopping bar det av till första spelningen. Det var Bryant Jones kyrka där vi skulle medverka på en konsert med bland andra hans egen kör Chosen och Light of love. Det blev en lång men ganska härlig kväll. Vi gjorde fyra låtar och avslutade i vanlig ordning med ett balladmedley som alltid blir väldigt uppskattat. Några andra körer och grupper medverkade också, och i vanlig ordning fanns det några fantastiska musiker på plats, bland annat en helt fantastisk organist. Jag har både ett gäng bilder och videosnuttar som jag hoppas kunna lägga upp under dagen imorgon. I morgon ska vi vill Indianapolis, så nu måste det sovas. God natt.
Uppdaterat: Nu med bild.
Sköna snubbar -
På plats i Chicago
Efter ett stopp i Frankfurt är vi äntligen på plats på hotellet i Chicago. Flighten flöt på ganska bra, men jag vet inte om jag tycker att Lufthansas flygplan håller måttet – allt känns lite trött och lite gammalt. Jag tror fortfarande att Air France har tätplatsen. Kanske inte roligaste personalen (det typiskt franska, ni vet) men bäst utrustade flygplanen. Bland annat kommer jag ihåg den här flygningen ganska väl.
Nåväl, efter lite trix har vi hämtat ut bussarna, packat in alla väskor och kommit till hotellet som ligger några mil utanför downtown Chicago. Ett besök på Applebies gjorde att man snabbt påmindes om den amerikanska onyttiga maten. Vi kommer bo på samma hotell ända till vi flyger till New York – skönt! Nu är det dags att försöka vända på dygnet.
-
Gospelhem
I går kväll spelade jag orgel och keys på By Grace konsert i Centrumkyrkan i Sundbyberg. Vi repade ovanligt intensivt inför den här konserten – några nya låtar att sätta som inte var helt lätta. Tyvärr drabbades jag av lite monitorproblem i början av giget, så jag tappade lite feeling och fick aldrig riktigt tillbaks den. Well, man kan inte vara på topp jämt. På det hela taget gick det ändå ganska bra – kören sjöng fantastiskt som vanligt. Ida Sandlund var solist – en fantastisk sångerska, punkt och slut!
Jag har haft några gospelhem under åren. Det började med Spectra Gospel i Sundsvall där jag började ta mina första stapplande steg som pianist. Det var 1992. När jag väl kom till Stockholm 2000 hamnade jag som kapellmästare och pianist i The Masters Voice som faktiskt firar 20-årsjubileum senare i år. Där blev jag kvar i nästan tre år. Redan när jag flyttade ner till Stockholm började jag spela vicka med By Grace och de senaste åren har det blivit mitt nya gospelhem. Det är en fantastisk bra kör som jag både jobbar med i många olika sammanhang, bland annat Idol och vid lite större eventjobb.
Idag har jag tagit mig till Sundsvall för några dagars skidåkning och vila. Det behövs.
-
En bökig dag
Den här veckan har jag hyrt ut studion hela veckan, så det blir inte mycket gjort där. Det visade sig vara ganska bra tajmat, för det enda som egentligen behövde göras i nån form av kontrollerad miljö den här veckan var att förbereda material till fredagens konsert med By Grace och Ida Sandlund- resten kan göras mobilt.
Grabbarna som hyr är Praise Unit från Örebro. Dom ska spela in trummor hos mig, och det verkar funka riktigt bra.
Idag blev dock en bökig dag – först ett möte på SVT 08.30, sedan snabbt förbi studion för att hämta grejer och sen till Centrumkyrkan i Sundbyberg där repet började kl 10.00. Tyvärr hann jag inte förbereda så mycket som jag hade tänkt innan dess, så repet för min egen del haltade lite. Nåväl, efter några timmar bakom pianot är jag skapligt (bokstavligt) med på noterna.
En annan grej som hände idag var att 24Vision togs i produktion i sin nya kostym. Det är ganska anmärkningsvärda ändringar som är gjorda, men det ska jag återkomma till i ett senare inlägg.
-
Mer festival
Dagen började med några timmar på SVT, därefter direkt till kompworkshop del två i festivalens regi. Kul att träffa gospelpianistvänner från hela landet och få dela saker med varandra. Bra med lite utbyte. Sen direkt till Filadelfiakyrkan för rep med By Grace för kvällens låtar tillsammans med J T Hairston. Sen mer rep med andra av kvällens artister. Två konserter ska det hinnas med, och i vanlig ordning blir det ett antal låtar på volley. Det tillhör väl gospelgenren på nåt sätt… Kul kväll i alla fall – nu ska det bli skönt att få sova ut imorgon.
