Idag var en viktig dag för mig. Idag har jag tagit revansch på skärgårdsön Rödlöga, som ligger nästan så långt österut i Stockholms skärgård som man kan komma.

Sist jag var där, för två år sedan, inträffade nåt mycket märkligt – jag blev biten av en huggorm. Det är ju normalt inte så farligt, men det visade sig att jag var väldigt allergisk, och ormgiftet orsakade en kraftig allergisk reaktion. Det blev akut ambulanshelikopter till sjukhus där jag låg i två veckor innan jag kunde gå hjälpligt med kryckor. Hela den här episoden har haft ganska stort inflytande på mycket i mitt liv sedan dess, och därför var det viktigt att få återse ön och träffa de människor som hjälpte mig. Så idag har jag på nåt sätt knutit ihop säcken. Det var en fantastisk dag på en ljuvlig ö med fina möten och bra samtal. Händelser av det här slaget för människor samman, och samtalen som kommer i efterhand handlar inte direkt om väder och vind, utan om det viktiga i livet.

Jag har dessutom, mest för min egen del, skrivit ner händelseförloppet – det kan du läsa här.


Kommentarer

4 responses to “Revansch på Rödlöga”

  1. Dear Basse,
    din historia fâr mig att tänka pâ Frodo i Sagan om Ringen även om det är lite lângsökt! Även han blev märkt för livet av det han gâtt igenom.

    Gissar att musiklägret pâ lögdö lagts vid ett senare (eller tidigare) tillfälle än tänkt innan?! ;-)

    Madame Oestberg Jean

  2. Ja, det har nog flyttats. Faktum är att det flyttades så till den milda grad att vi höll på att bli utan huvudinstruktör… :-/

    Man får gratulera i efterskott!

  3. Merci beaucoup! Sorry, but I think u missed something.

  4. Björn "Rödlöga" Persson Avatar
    Björn “Rödlöga” Persson

    Hej!
    Jag heter Björn och är “uppvuxen” på Rödlöga. Jag hittade din blog av en tillfälighet. Jag och mina barn åker ut dit imorgon. Min mamma och hennes man är bofasta där ute. Jag tror jag minns ditt ormbett. Jag var inte närvarande men när ambulanshellikopten dyker upp får man snabbt reda på vad som hänt. Jag tror att du fick hjälp av en som heter Eva. Stämmer det? Fick du några men efter bettet? Min mamma blev biten som liten men klarade sig bra med tanke på att det var någon gång på 50-talet. Tror inte att hon fick något men alls.
    Mvh
    Björn på Rödlöga/Munkvik

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.