
Bandet:
Jocke Hemming, bas
Charlotte Centervall, gitarr
Lars Hägglund, sång
Elin Bemark, sång
Alvaro Estrella, sång
Maria Olsson, percussion
Pontus Ågeryd, trummor
Sebastian Robertsson, kapellmästare och keyboards

Bandet:
Jocke Hemming, bas
Charlotte Centervall, gitarr
Lars Hägglund, sång
Elin Bemark, sång
Alvaro Estrella, sång
Maria Olsson, percussion
Pontus Ågeryd, trummor
Sebastian Robertsson, kapellmästare och keyboards
Försäkringsbolaget IF hade den goda smaken att ha årets företagsfest i vackra södra Norge. Här är några bilder från en löpartur med Samuel Ljungblahd som tillsammans med Ole Börud var artist och konfrencier.



Bandet:
Joakim Hemming, bas
Magnus Anderfjärd, trummor
Markus Lillehaug Johnsen, gitarr
Frode Mangen, keyboards
Sebastian Robertsson, piano och kapellmästeri
Kör:
Lars Hägglund
Anna Wiborg
Maria Höglund
Dea Norberg
Silje Kleiven
Silje Borøy Hasseleid
Ole Andreas Høyberg
Arnfinn Redse
Vår mjölkskummare verkar ha tappat livsgnistan och gör inte alls jobbet som den brukar. Det blir bara varm mjölk som ser ut som den skakats runt lite grann. När då Systembolaget hör av sig på twitter om att de kan hjälpa till med mat och dryck passar jag såklart på att försöka få hjälp med detta (läs nerifrån och upp):


Åker till närmaste Walmart för att köpa lite frukost, snacks, vatten och framförallt ett paraply. Det regnar infernaliskt. Sen tillbaka till hotellet för några timmars sömn. I morgon är det julafton.
Har lyssnat igenom den två varv nu, men tyvärr så kan jag inte riktigt gå igång på det nyligen släppta Mr Mister-albumet Pull – ett album som låg klart redan 1989.
Jag saknar helt enkelt de riktigt bra låtarna. Själva produktionen känns inte heller riktigt bra – jämför man med de tidigare album I wear the face, Welcome to the real world och Go on så är det klasskillnad. Men Richard Page sjunger oklanderligt och är enligt mig en av de bästa manliga rösterna ever.
Läs den här mycket intressanta artikeln och förstå lite mer om det vi kallar sunt förnuft.
– Posted using BlogPress from my iPad
Förra veckan avklarades Växjö, Kalmar, Helsingborg, Linköping och Malmö med Carola och turnén med Elvis- och Barbra-material. Vi gjorde överlag väldigt bra spelningar, men en kväll utmärkte sig – giget i Helsingborg. Vi möttes av en publik som bara kan mätas med astronomiska mått – helt otroligt vilken stämning i lokalen från början till slut.
Varken jag eller nån annan i gänget kan riktigt förstå vad som hände, men folk sög i sig allt vi gjorde och dansade för fullt i gångarna under större delen av giget. Hatten av för alla Helsingborgare som var där.
Recensioner och bilder från veckan finns från både Växjö, Kalmar, Helsingborg, Linköping och Malmö.
– Posted using BlogPress from my iPad
Förra veckan var det ånyo dags för ett av de årligen återkommande företagsjobben. Evenemanget gick av stapeln i Gyllene salen i Stadshuset, som möjligen är en av de sämsta lokalerna att spela pop i. Men med grymt band, bra ljud och artister som Jocke Bergström, Minnah Karlsson, September och ett gäng dansare från Base23 blev det såklart en grym kväll ändå.
Extra kul att spela till September – hon är en helt fantastisk artist med grymt bra utstrålning. Tror hon återkommer längre fram i mitt spelschema – ser redan fram mot det.

Då har vi avverkat Göteborg och Linköping. Grym stämning i hela gänget och vi ser fram emot Malmö nu till helgen, sedan Sundsvall och avslutningen i Globen.

Förra helgen avslutades i Gävle för den årliga gospelkörfestivalen. Ännu större än vanligt, men med samma Örebro-baserade band och Magnus Spångberg som kappis. Mycket trevligt, även om det blev en lång dag efter en hysterisk resa upp från Göteborg.
Ikväll hade jag den stora förmånen att underhålla Let’s Dance-paren och tillhörande icke-dansande människor under en middag. Att få spela till både Hannah Holgersson, Johan Boding och Beatrice Eriksson under en och samma kväll var som vanligt ett sant nöje.
I går kväll blev historisk för alla dansmusikälskare – sista sändningen av P3 Dans. Calle Dernulf sände sista upplagan av programmet som varit Sveriges epicentrum för dansmusik i över 15 år. Jag är ingen stor fan av dansmusik i stort, men programmet har ofta nosat rätt på både det ena och det andra som till och med tilltalat en så insnöad musiklyssnare som jag.
Den egentliga anledningen till den här bloggposten är att jag faktiskt sänt P3 Dans som ljudtekniker vid några tillfällen. Mellan 1992 och 1999 jobbade jag på Sveriges Radio i Sundsvall och när jag flyttade till Stockholm 2000 frilansade jag en hel del, främst på P2 men även på P3. Vid ett par tillfällen hade jag den stora förmånen att sända P3 Dans tillsammans med Calle, och det är verkligen sändningar man minns – mest för att man fick spela vinyl i flera timmar och lyssna på ball musik.
Framförallt kommer jag ihåg jag ett tillfälle då jag kom dit några timmar innan sändning för att upptäcka att hela nätverket låg nere, så ingen dator gick att använda för redigering. Det var bara att rulla fram den gamla rullbandaren och klippa manuellt – en färdighet som jag lärde mig under mina första år på SR, och det satt verkligen kvar som ett rinnande vatten. Tror faktiskt det skulle gå ganska bra även idag. Ni vet, när man en gång lärt sig cykla…