SEBROB.COM

Author: Sebastian Robertsson

  • Dataintrång på Aftonbladet och TV3

    Idag rapporterar IDG om allvarliga dataintrång på både Aftonbladet och TV3. Det är en skrämmande nyhet, främst med tanke på vår lagstiftning om källskydd. Dessutom så tiger medierna själva om detta, vilket är obegripligt. Pehr Hellqvist, säkerhetsexpert på Symantec skriver på sin blogg:

    Det är inget snack om saken. Detta intrång är mycket allvarligt. Det gör att man inte känner någon större tilltro till medias förmåga att upprätthålla det grundlagsskyddade källskyddet (1 kap 1 § och 3 kap 3-5 §§). Det som torde oroa många tipslämnare nu är ifall någon kopierat e-post och sitter och går igenom den. Det kan sluta illa för många. Det är en sak att ta sig in i system, men att sätta oskyldiga personer i fara är inte ok.

    Händelsen i sig är naturligtvis pinsam för Aftonbladet, men man gör det dessutom värre genom att försöka mörka händelsen. Snark.

  • P3:s dokumentärer

    Idag är jag på resande fot och har redan suttit ett antal timmar på buss och tåg. Återigen gläds jag åt att jag har en stor iPod i min ägo. Det är så skönt att sitta på en buss och upptäcka att det till exempel ligger några ohörda episoder av P3 Dokumentär i maskinen och väntar. Jag måste verkligen rekommendera P3:s dokumentärer. De finns att dra igång som pod-cast från iTunes, men kan också laddas ner här. Mycket intressant, snudd på spännande och i allra högsta grad allmänbildande.

  • Junk

    I går natt läste jag Olle Svalanders “Junk” – en bok som tillfredsställer alla som gillar
    – Elvislåtar
    – Sundsvall med omnejd
    – flummiga musikerkaraktärer med höga tankar om sig själva och sin musik
    – ballt språk i skriven form
    – romaner som är lite lite för långa

    Först måste jag berömma omslaget – det är helt enkelt lysande. På insidan sitter dessutom ett specialdesignat plektrum som direkt sätter nivån på nåt sätt. Boken handlar om Åke Berg och hans kompis John Paul – två avdankade musiker som får ett gig på en Elvis-musikal som ska sättas upp i Sundsvall. I boken får man följa skakiga repetitioner, tveksamma dambesök och några dåligt betalda gig.

    Jag gillar Olles språk – han har en skön förmåga att skriva genomtänkt, lite hafsigt men samtidigt med stor finess (till skillnad från den här bloggen). Och det är riktigt rolig läsning, framförallt för den som har en bakgrund i Sundsvall, jobbar med musik samt har arbetat på Sveriges Radio i Sundsvall – dvs för mig. Jo visst, den är rolig för andra också, men jag tror tyvärr att handlingen har svårt att attrahera vanligt folk från Sveg eller Skövde, varken med eller utan omnejd. Men måste en bok nödvändigtvis behöva uppskattas av alla? Nä. Jag ser fram emot nästa bok. Inte Wallander, inte Salander, utan Svalander.

  • Leopard på Tidaholmsvägen

    macos.jpgNågra av nattimmarna under julen spenderades med att uppgradera datorn till senaste versionen av Mac OS – Leopard. Det är ett grymt slick operativ som faktiskt ger lite extra kreativitet och feeling. Men, som med alla uppgraderingar uppstår några problem. Det första som jag stötte på var att notskrivningsprogrammet Sibelius 4 inte mådde helt bra på Leopard. Det största probelemet avhjälptes lätt genom att ladda hem en liten fix. Men ett problem kvarstår – det är att kortkommandon inte riktigt funkar när man kör med svensk teckenuppsättning. Riktigt irriterande faktikt. Nåväl, jag har inte så många egendefinierade så de var lätta att ändra. Tyvärr är det några standard-tecken som också bytt plats, bl.a. tecknet för maj7 som helt plötsligt låg på en annan tangent och dessutom kräver en extra tangenttryckning. Bahh.

    Men det värsta uppgraderingen ställde till var att den VPN-lösning som jag använder för att komma åt mitt företags nätverk utifrån inte stöds på Leopard. Riktigt dåligt, och läser man på deras forum så är det många som är arga och upprörda över att detta inte är löst ännu. Har hittat en annan leverantör som säger sig göra samma jobb med samma VPN-teknik. Ska prova den snarast.

    Mac OS X (Leopard) är det coolaste operativet jag har sett – utan tvekan. Kolla in här.

  • Liten julkonsert med Carola och Per-Erik

    På självaste juldagen arrangerades en konsert i S:t Clara Kyrka till förmån för hemlösa i Stockholm. Det var med Carola tillsammans med mig och Per-Erik Hallin som komp som delade några psalmer och sånger i en fullsatt kyrka. En go stämning på alla sätt som avslutades med ett spontant julbord. S:t Clara församling med Carl-Erik Sahlberg i spetsen gör verkligen ett fantastiskt jobb med utsatta människor i centrala Stockholm. Känns bra att få bidra lite grann till det.

  • Gåtornas palats – a waste of space

    Senaste veckan läste jag igenom Dan Browns första roman – “Gåtornas palats”. Gör inte samma misstag. Städa vinden eller förrådet istället. Ring några kompisar och åk tur och retur till godtycklig finsk ort, eller varför inte lägga över alla cd-skivor på vinyl?

    Det är bättre spenderad tid – tro mig.

  • Bruce Hornsby ger bort julklapp

    Som alla mina musikaliska vänner vet så finns det ingen pianist som har influerat mig så mycket som Bruce Hornsby. Jag försöker komma över det mesta som finns att köpa av honom. Han brukar till skillnad från andra artister uppmana publiken att ha med sig grejer för att banda konserter med honom. Skönt synsätt. Faktum är att det finns en speciell sida på nätet där man kan köpa de flesta av hans live-gig, även om det är rena solo-shower. Kul! Hursomhelst, på hans hemsida kan man nu ladda ner ett knippe live-låtar som en julklapp! Det är kanske inte de bästa live-versionerna jag har hört, men det uppstår magi här och var, framförallt är det live och väldigt lekfullt.

  • Ett Idol-moment

    Asch, snubblade in på YouTube och hörde Amanda sjunga “Suspicious Minds” från finalen i Globen. Hon är grym!

    Och Marie gör ett bra jobb i “All by myself” – galet vilken mäktig höjning det är. Skönt med en stor stråksektion…

  • Kishti och Bobby Kimball

    På tv4.se kan man läsa om en kommande gala där Toto-sångaren Bobby Kimball och Kishti ska sjunga en duett. Kan bli en oförglömlig upplevelse, eller hur?

  • One Voice i Uppsala

    onevoiceuppsala2.jpg

    Ikväll gjorde vi det andra giget med kören One Voice och Tolstoy/Svenningsson som gäster. Helt ok gig, men det kändes som att flera av oss var lite trötta efter de sista månadernas intensiva jobb. Fick tag på en L-100 med tillhörande leslie i Uppsala. Skönt att återigen få spela på ett riktigt instrument. Motif:en låter kanon – galet vad nöjd jag är med den.

  • Svidande dag

    Igår hoppade jag in som keyboardist på de första inspelningarna av “Singing Bee”. Ett ganska soft jobb var det tänkt, men det visade sig vara motsatsen. För det första så var det fruktansvärt många låtar som skulle spelas. När man kommer till en tv-inspelning är man i alla fall van att allt material repas igenom åtminstone en gång. Inte i det här fallet – tiden räckte inte. Jag vet inte hur många låtar som slängdes in, bytte plats och som man fick mörka sig igenom under själva bandningen. Well, tur att de övriga i bandet hade en övningsdag i ryggen så helheten höll ihop i alla fall… Efter gårdagen har man beslutat sig för att ta ner mängden låtar och göra det hela mer genomförbart. Well. Som min kalender ser ut är jag glad att jag bara signade upp mig på en dag…

  • One Voice-gig och Singing bee

    Efter fredagkvällens Idol-avslutning blev det ånyo en tidig lördagmorgon för att åka och produktionsrepa en liten jul-turné med One Voice samt Uno Svenningson och Victoria Tolstoy som gäster. Så helgen spenderades i Studio 3 i Radiohuset, sedan i Göteborg och därefter återkomst till Stockholm i måndags.

    Ikväll har jag repat in en massa låtar i kortversion inför en Singing Bee-inspelning på fredag. Pust. Ingen rast och inge ro, men snart är det jul.

  • Idol-finalen avklarad

    Ich

    I fredags avslutades årets Idol-säsong med en hejdundrande final i Globen. Torsdag morgon samlades vi i bandet för soundcheck och genomspelning av delar av materialet. Grundbandet bestod av sex pers. Därtill tio stråkar, fyra blåsare och tre kör. 23 personer totalt – ruggigt kul! Torsdagsrepet gick bra – det enda som behövde ändras var arret på öppningslåten. I några instrumentalpartier trodde jag att det skulle hända mer bild-mässiga saker, men så var inte fallet, och blåsarret gjordes följaktligen om. Som tur var förhandlade jag fram att programledarrepetitionerna skulle ligga på kvällen, så vi var därifrån innan 16.00.

    Fredagen började kl 09.30 med kamerarepetitioner fram till lunch. Därefter repades det lite mer grejer där vi inte var med, bland annat Kelly Clarksons låt. Vi hade hoppats på att får göra den med hela bandet, men hon var stenhård – den skulle göras med två amerikanska gitarrister. På eftermiddagen hann vi gå över till Hovet där många av våra kompisar satt i bandet på Carola- och Liza Minelli-grejen. De var inte lika muntra – en alldeles för dåligt uppstyrd produktion visade det sig. Men bandet lät nog svinbra (vi hann inte höra nåt).

    Nåväl, vårt genrep började med att repa inledningslåten. Då skulle nämligen en gigantisk kör komma in och vara med (de skulle vara med på Minelli-grejen också) – typ 500 pers. Sen övergick allting i ett genrep som tog betydligt längre tid än vanligt. Men allt flöt på ganska bra och vi var klara runt 18.30. Lite snabb mat, sen på scen kl 19.30. Då började vi nämligen spela för publiken i Globen – vi gjorde både “Grace Kelly” med Daniel och “People get ready” med Andreas.

    Showen började kl 20.00 som vanligt, och under inledningsnumret med alla idoler och den stora kören, då blåser mina noter ner – två gånger! Dom körde vindmaskinerna mycket mer än under repet. Well, efter den andra nerblåsningen struntade jag i det och lirade på. Hehe, vilken start på ett program med 2 miljoner tittare…

    MåggeProgrammet flöt på ganska bra – det var grym stämning i Globen och det kändes jättebra i bandet. Tyvärr är det inte helt lätt att få nån bra överblick över det musikaliska när man har in-ear, så det ska bli extra intressant att se programmet i efterhand. I tv spelade vi bara fem låtar, men vi gjorde lika många exklusivt till Globen-publiken, så det var mycket att göra ändå. En och en halv timme senare var allt klart för vår del. Totalt 13 program blev det för min del, och jag kan bara konstatera att jag har haft förmånen att ha ett riktigt bra band med mig varje vecka. Ett vansinnigt kul jobb helt enkelt.

    Några reflektioner: Varför plockar Ms. Clarkson med sig två amerikanska gitarrister och gör en hit utan den minsta finess i spelet? Hon sjöng oklanderligt, men gitarristerna spelade ringa-ringa-gitarr i g-dur båda två, och ingen körade ens. Sorg.

    Reflektion två: när jag fick reda på att vi skulle göra några låtar utanför själva sändningen så hann jag tänka “ok, då behöver vi knappt repa det materialet när det bara är för Globen-publiken”. Några sekunder senare kommer jag på att det är 13.000 betalande på plats, så jo tack – det är läge att det ska sitta lika bra som allt annat. Skrev därför några bonusblås-arr på onsdagkvällen…

    Och svenska folkets vilja – ja, den känner vi till…

  • Noter klara!

    Visst är det vackert? Alla stämmor och partitur utskrivet inför morgondagens rep. Klockan 09.00 är vi alla på plats i Globen och repar fram till eftermiddagen.

    Det kommer förmodligen att blir grymt kul – ett rungarns bra och stort band. Nio låtar ska vi göra – tyvärr kommer inte alla att spelas i tv, men en publik på 13.000 räcker långt…

  • Och tisdag

    Jo, det blev tisdag ånyo och dagen spenderades i princip helt och fullt framför datorn med att skriva arr till fredag. Inte mycket annat blev gjort. Två av blåsarren har jag dock lejt ut till Andersson och Berglund, och de har ramlat in per mail här på kvällskvisten. Helt lysande. Så enkelt att jobba när alla använder samma notskrivningsprogram. Som Bylund brukar säga: glädjen är stor!