Junk

I går natt läste jag Olle Svalanders “Junk” – en bok som tillfredsställer alla som gillar
– Elvislåtar
– Sundsvall med omnejd
– flummiga musikerkaraktärer med höga tankar om sig själva och sin musik
– ballt språk i skriven form
– romaner som är lite lite för långa

Först måste jag berömma omslaget – det är helt enkelt lysande. På insidan sitter dessutom ett specialdesignat plektrum som direkt sätter nivån på nåt sätt. Boken handlar om Åke Berg och hans kompis John Paul – två avdankade musiker som får ett gig på en Elvis-musikal som ska sättas upp i Sundsvall. I boken får man följa skakiga repetitioner, tveksamma dambesök och några dåligt betalda gig.

Jag gillar Olles språk – han har en skön förmåga att skriva genomtänkt, lite hafsigt men samtidigt med stor finess (till skillnad från den här bloggen). Och det är riktigt rolig läsning, framförallt för den som har en bakgrund i Sundsvall, jobbar med musik samt har arbetat på Sveriges Radio i Sundsvall – dvs för mig. Jo visst, den är rolig för andra också, men jag tror tyvärr att handlingen har svårt att attrahera vanligt folk från Sveg eller Skövde, varken med eller utan omnejd. Men måste en bok nödvändigtvis behöva uppskattas av alla? Nä. Jag ser fram emot nästa bok. Inte Wallander, inte Salander, utan Svalander.