I höstas köpte jag en ny vinylspelare. Riktigt nöjd! En Rega P3 som låter fantastiskt bra. Så, där satte en liten vinylrevolution igång i mitt hem. Jag vet att det låter lite nördigt, men det är en ganska skön känsla att öppna ett vinylkonvolut, lägga på skivan och höra spraket. Dessutom måste man gå och vända efter sisådär 4-5 låtar. Bra för själen.
Vad som också är ypperligt i mitt fall är att en av mina bästa kompisar, Mr Slickbag Micke Eriksson, ständigt köper surprise-vinyler till mig. Så, var och varannan gång som jag är där går jag hem med några begagnade plattor under armen. Efter kvällens Modo-vinst kom det ytterligare tre plattor fram ur garderoben. Men denna gång var det inte vanliga slick-plattor, utan lite svensk klassisk frikyrkopop. Haha. Legendariskt.
Så, följande alster blev det: Ulf Christiansson “I mina drömmar”, Per-Erik Hallin “Morgonluft” och Edin-Ådahl “Alibi”. Nostalgi. Well, 5 kr styck är de ju värda…
Leave a Reply