Poesi på tunnelbanan

Konstaterar att SL har sina ljusa stunder. Vad sägs om följande dikt som man kan se lite överallt i Stockholms kollektivtrafik:

Barn på hemväg från skolan
Jag kan höra psalmen
av små fötter
körsånga fram
längs den dammiga asfaltgatan.

Under den vida
himmelskatedralen
med solen till stapel
evangelande av skratt
går de lysande
det lilla folket.

Roger Mais, 1905–1955, Jamaica
tolkning av Peter Landelius
ur Ögon av sten och vatten, 1994


Kommentarer

3 responses to “Poesi på tunnelbanan”

  1. John Sedin Avatar
    John Sedin

    Vad kul!!! Det är exakt den dikten som är min favoritdikt i tunnelbanan, jag är ingen poesikille, dikterna brukar bli för abstrakta och “konstiga” för mig (jag är ju en sån där som gillar matte…=) men just den där dikten är otroligt vacker!

    By the way, jag har konverterat…från bondunderklassknövelförfarandet till aristokratöverklassvikandet… =)

  2. Ja, den är grym. Hoppas det kommer fler av samma dignitet…

  3. Stina H Avatar

    Verkligen fin. Hoppas SL kan (och får) fortsätta!!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.