Varför är det så att man alltid måste klaga på inhemska lunchrestaurangen på jobbet? Finns det nåt inbyggt i oss som gör att utgångspunkten måste vara att den egna restaurangen alltid är dålig?
Jag tror att “var-ska-vi-äta-lunch”-syndromet en klassisk manifestation av gräsets grönhet…
Såg Fichtelius i matsalen idag. Undrar vad han har för feeling these days…
Leave a Reply