Några böcker

Sista tiden har jag läst klart två böcker – Owe Wikströms Sonjas godhet och Stieg Larssons avslutande bok i Millenium-triologin – Luftslottet som försvann. Två ganska vitt skilda böcker, men väldigt läsvärda båda två.

sonjasgodhet För er som läst min blogg tidigare vet att jag gillar Owe Wikströms tidigare böcker Långsamhetens lov och Ikonen i fickan, för att nämna några. Sonjas godhet infriar de höga förväntningarna med marginal. I den här boken, som har undertiteln Medkänsla i en självupptagen tid, ställs nutidens ledord som individualism, upplevelsehets och förverkliga-dig-själv mot ord som osjälviskhet, omsorg, de goda samtalen och de goda handlingarna.

Ganska tidigt i boken känner jag mig illa till mods över var vi (jag) har mina ideal. Jag lever just nu i en högpresterande del av livet där jobben onekligen tar största delen av den vakna tiden. Plötsligt blir jag pinsamt medveten om att jag gått rakt i fällan. Jag lever ett effektivt liv där jag försöker hinna göra så mycket som möjligt på kortast tid. Varför då? Till vilken nytta? Tänker jag att det finns tid för det andra lite senare när man slagit sig till ro och bildat familj? Nej, här finns nåt att jobba på inser jag.

Några rader ut boken som etsat sig fast:

”Man måste älska livet med än dess mening”. (Dostojevskij)

”Nådens grova näve” (T. Lindgren)

”Gestaltning av medkänsla är viktigare än talet om den”

”Det helt nödvändiga engagemanget för globala frågor, ekologiska problem, regnskogar eller ozonlager – gärna långt borta – korresponderar inte alltid med ett lika starkt intresse av att se och hjälpa vanliga ledsna människor i ens omedelbara närhet.”

”Tuppluren är kroppens sätt att skydd sin gäst – själen.”

Egentligen borde jag ju skriva några rader om Stieg Larssons avslutande bok också, men det behöver jag inte. Ni vet redan att det är en bra spännande avslutning på en fantastisk triologi. Till och med den första filmen är ju faktiskt helt ok.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *