I år fyller Stockholm Stadion 100 år, något som uppmärksammades i lördags med ett stort evenemang. Gabriel Forss tillsammans med två av sina körer avslutade hela kvällen, jag var inlånad som pianist. Självaste konungen och drottningen var på plats, så om man ska hårddra det så var jag plötsligt hovmusikant!
Bilden har jag lånat (utan att fråga faktiskt) från Gabriels blogg, men han är ju en skön kille så jag tror det är ok.
En sak är säker – det finns inte många scener i Sverige som slår Dalhalla. Det är onekligen ett coolt ställe att spela på. Kvällen bjöd på Gabriel Forss med sina både körer och Sarah Dawn Finer samt Sanna Nielsen som solister.
Utöver detta var ett gäng akrobater från Cirkus Arts med och gjorde det hela lite mer intressant även på det visuella planet. Dom bjöd på alltifrån avancerad jonglering med eldfacklor, ner-från-taket-svingande medelst lakan och andra balla trick. Vi bjöd på självaste kompmusiken, och det var minsann en salig blandning från gospel, via allsång a’la Skansen till poplåtar och svensk schlager. Hur många klädbyten som hanns med under kvällen orkade jag inte räkna, men jag tror ändå att mängden 2-5-1:or översteg den summan, tack och lov. Gabrielsson och undertecknad visar det kända gospeltricket i form av en liten rebus:
