Jag sprang på den här precis, ett klipp när vi gjorde ”En helkväll med Jill Johnson” på Storan i Göteborg. Ett gött minne, tänk att få spela 1,5 h musik i SVT, utan reklam. Låtar i full längd, inga kortningar eller förhandlingar med producenten. Underbart!
Etikettarkiv: jill johnson
Rosa Bandet-galan 2012
Hela artistgänget på Årets Rosa Bandet-gala: Lill-babs, Alex Saidac, Arja Saijonmaa, Renée Nyberg, Sanne Salomonsen, Linda Sundblad, Pauline, Sonja Aldén, Jill Johnson och Molly Sandén. Grymt kul gäng!
Bandet:
Janne Robertson, trummor
Andreas Ekstedt, percussion och en massa ljud
Johan Ivansson, bas
Charlotte Centervall, gitarr, lap-steel
Mattias Fjellström, gitarr
Niklas Tinnborg, keyboards
och undertecknad på keyboards och kapellmästeri
Jill Johnson – Music Row
Ok, dagens andra musik-dvd blev Jill Johnsons ”Music Row”. Köpte den strax före jul, dels för att jag gillar country men dessutom för att jag var på konserten när det spelades in. Jonas Lidholm spelar trummor i hennes band och han använder jag också så ofta jag kan – fantastisk trummis. Dvd:n är bra, fantastiskt bra spelat och bra sjunget. Ljudet är också till belåtenhet. Visst, det är inte mycket till show, men det behövs faktiskt inte när det framförs så bra. Man kan sakna lite mer outgoing låtar, men annars en alldeles utmärkt konsert som jag härmed rekommenderar.
Så här skrev jag efter jag var där.
Jill i Uppsala
Igår kollade jag in Jill Johnsons turné ”Music Row” i Uppsala konserthus. Det var en mycket angenäm upplevelse på alla sätt. Först och främst var det ett fantastiskt band. Idel goda musikanter både sjöng och spelade alldeles förträffligt – jag tror inte jag hörde en enda falskton i bakgrundssången på hela konserten. Det blir en dessutom en bra variation i soundet när man gör några låtar på full sättning, vissa andra mer akustiskt och en låt helt a capella. Sen lyckas Jill etablera en mycket avspänd stämning. Först, innan konsertens start, står hon vid rulltrappens slut och hälsar på hela publiken, sen har hon mellansnack som är lagom långa och binder ihop låtarna på ett vettigt sätt. Visst, det blir kanske lite väl mycket vardagsrum ibland, men hellre det än artister vars mellansnack aldrig tänks igenom i förväg och som snarare får publiken att vilja sjunka igenom golvet.
Det jag saknar är några fler starka låtar. Det blir lite tamt ibland, och nu i efterhand inser jag att det är låtmaterialet som är den felande länken . Ett par låtar till som verkligen sticker ut och att det hade varit full pott.