Flickan som lekte med elden

I kväll blev det film nummer två i Millennium-triologin på bio. En svag trea i betyg. Blir återigen besviken på hur ofta svensk film har onaturlig dialog. Många meningar upplevs krystade, konstigt påbörjade och avslutade. Hur svårt kan det vara?

En tanke kring ”Flickan som lekte med elden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.