Är cafét amerikanskt?

Då har det blivit helg igen, och tro’t eller ej – det ligger snö på backen här i Stockholm. Dock misstänker jag ändå att vintern är förlorad, vilket i praktiken innebär den sämsta vintern som jag överhuvudtaget kan komma ihåg.

Några saker har gjort veckan intressant. Först, byte av mobiltelefon. Efter några år med Sony Ericsson ledsnade jag på att de synkar så dåligt med Mac. Sagt och gjort, en Nokia fick det bli. Soft. Telia däremot ska man hålla sig ifrån på alla sätt – ett nytt haveri drabbade dem idag. Nånting får mig att tro att det kommer att dröja innan dom kör en repris på reklamkampanjen som lockade med att Telia var så säkert.

Häromdagen satt jag på ett café med några vänner. Innan själva kaffedrickandet, dvs i kön, hamnade jag bakom en man i 40-årsåldern. Jag kunde inte låta bli att snappa upp konversationen med tjejen bakom disken. Mannen frågade: “Har det här cafét hade nån koppling till nån amerikansk café-kedja? Tjejen bakom disken svarade vänligt: “Nej, det finns ingen amerikansk kedja bakom.” Han gav sig dock inte utan frågade igen, lite mer påstridigt: “Är du säker att ni inte har nån koppling, till Starbucks t.ex.?” Hon blev lite störd, men förklarade återigen att det inte fanns någon koppling till USA. Sen la hon till: “Om vi hade haft nån koppling till en amerikansk kedja, vad hade det spelat för roll?”. Han tittade upp på henne som hon var från Mars, tog sin latte, gick iväg och muttrade högljutt och cyniskt om att “det enda amerikaner är bra på är att bygga atombomber…”.

Varför är det så – varför stör sig så många på USA och den amerikanska levnadssättet? Visst, när det handlar om politik och miljöfrågor ser jag sällan skäl att försvara USA, men om vi tittar på helt vanliga amerikaner, är vi inte ganska lika då? Häromkvällen hävdade nån att Sverige är det land i världen som allra mest assimilerat amerikansk kultur. Jag skulle inte bli förvånad om det stämmer. Jag tycker vi avstår från kastning av sten så länge i alla fall.

För övrigt konstaterar jag att Prince är på hugget, och att jag har en ny favoritsajt: tyda.se.