Sweeney Todd, igen

Mycket riktigt, det dröjde bara några dagar innan jag såg Sweeney Todd igen – den här gången i ett sträck. Den är verkligen fantastiskt bra, med undantag för en nyckelscen – Mrs Lovetts första solonummer. Det är nog filmens svagaste scen, i alla fall om man jämför med den här versionen med Angela Lansbury som jag älskar. Visst, det här uttrycket funkar såklart bättre i musikalform än i film, men Bonham Carters version är alldeles för svag.

En reaktion på ”Sweeney Todd, igen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *