Rån
Nä, det var inte lätt att sova i natt. En helikopter pajjade de sista timmarnas sömn. Och inte blir man gladare över att det var banditer som flög omkring. Kan inte folk bara skaffa sig ett vanligt jobb, är det för mycket begärt?
Inga kommentarer »
Lite om tekniken bakom Google Wave
I morse på tunnelbanan fick jag tips om den här artikeln om Google Wave och tekniken bakom. Självklart såg jag detta på Twitter. Otroligt spännande att se vad det här slutar, men stalltipset är väl att det (Google wave) kommer slå igenom ordentligt. Protokollet används ju redan flitigt av t.ex. Jabber.
Två böcker till
Det var i och för sig ett tag sedan, men jag har klämt två böcker: Konsten att läsa tankar och De nio målarna. Båda väldigt olika, men lika läsvärda.
Fexéus bok är vid första anblicken en bok som handlar om hokus-pokus, men så är det alltså inte. Boken handlar helt enkelt om hur vårt kroppsspråk och vårt beteende är nära ihopkopplat med vårt sinne och vårt språk. Bokens fundamentala delar är inget nytt (som han också skriver) utan baseras på en teori från 70-talet som kallas NLP – Neurolingvistisk programmering. Här finns naturligtvis spaltmeter att skriva (och det har också gjorts) men Fexéus bok är strikt populärvetenskaplig och han lyckas riktigt bra att göra ämnet lättillgängligt. Han använder teorierna i situationer som arbetsintervjuer, dejter och förhandlingar på ett sånt sätt att åtminstone jag blir taggad att genast försöka använda dem.
Det som fastnade mest var begreppet Rapport (uttalas rapåå) – möjligen var det för att det kändes lättast att direkt börja använda. Eller rättare sagt – man använder det hela tiden, men när man vet varför man gör det kan man bli ännu bättre på det. Kolla till exempel in den här artikeln.
Alright, nu tillbaks till deckarna och klassikern De nio målarna av Dorothy Sayers. Den engelska titeln är Nine tailors som avslöjar att det inte handlar om nån vanlig målare; Nine tailors är namnet på den klockringning som rings (i kyrkor som tillämpar växelringning) när någon avlidit.
Det är en fantastisk deckare, en av de bästa jag har läst faktiskt. Det som utmärker den här deckarhistorien är tilläggsintrigen, växelringningen, som till en början tenderar att vara en påklistrad bisak men ju längre boken sträcker sig blir mer och mer den centrala delen av hela historien. Till slut är det faktiskt klockorna och växelringningen som binder ihop allting. Otroligt intrikat och välskrivet. När man läser en deckare av den här kalibern framstår många svenska deckare som simpla serietidningar. Gör dig själv en tjänst – hoppa över att köpa en svensk deckare nästa gång och försök få tag på ett exemplar av den här.
Det som gör det hela extra intressant är att Tomas Sjödin fascinerats av växelringningen, så till den milda grad att han besöke nån form av årsmöte i England som enda utomstående besökare. Detta skriver han bland annat om i boken Ett brustet halleluja – en bok som jag också varmt rekommenderar.
Flickan som lekte med elden
I kväll blev det film nummer två i Millennium-triologin på bio. En svag trea i betyg. Blir återigen besviken på hur ofta svensk film har onaturlig dialog. Många meningar upplevs krystade, konstigt påbörjade och avslutade. Hur svårt kan det vara?
Skivinspelning i Oscarskyrkan
I dag vankades det skivinspelning i Oskarskyrkan med två av deras körer. Jag, Lidholm och Tjernström plus några andra instrumentalister spelade. En kul dag, men det är långt ifrån lätt att få saker att hålla ihop med den stora akustiken. Det ska bli en adventsskiva, så om några månader får vi höra resultatet.
Pricksäker seriestrip
Den här finns tydligen publicerad i en av dagens tidningar i en mellannorrländsk stad. Lite väl många rätt för att det ska vara en slump, eller vad säger ni?
Dagens seriestrip
Hur man marknadsför musik utomlands
Hittade precis en artikel i min rss-läsare som avhandlar ämnet Hur man marknadsför musik utomlands av Marty Frascogna. Han har en hel del kloka saker att säga, även om det känns lite old-school här och var. Det är väl i och för sig inte så konstigt eftersom i stora delar av USA är det fortfarande försäljning av fysiska skivor som gäller. Lite mer utvecklande om hur man kan tjäna pengar på musik i vår digitala värld är på sin plats tycker jag. Jag ska hålla lite bättre koll på den bloggen hädanefter då det verkar som att Marty har mycket på gång. Dessutom är jag omnämnd i artikeln – som ”MD” (musical director) – bara en sån sak.
Event i Södertälje
Dag två hemma i sjuksoffan. Har jobbat en hel del ändå, och jag blev faktiskt tvungen att ta mig till Södertälje för att rädda en liten musikalisk minikris på ett litet event. Soft, kul och snabbt avklarat.
Sen tillbaka till soffan för fruktsallad och filmen Capricorn One. Om ett dygn är det dags för Fuglesangs andra rymdpromenaden – då blir det till att sitta uppe!
När privatiseringar går snett
I dag hittade jag den här bloggposten på Olle Svalanders blogg som rör den här artikeln i DN. Jag hoppas verkligen att den här historien får nån form av konsekvens – både i det här fallet och för de kommuner som tänker sig göra samma sak. Jag är generellt för möjligheter till privatisering av olika kommunala verksamheter, men inte när det blir så här. Självklart är det inte enkelt att lagstifta bort ett scenario av den här typen – problemet i det här fallet är ju att hon fick ta över alla förskolor i området, så valet att sätta sina barn i någon annan skola där överskottet används på bättre sätt fanns ju inte.
Två kvällar i studion
Måndag och tisdag blev två långa dagar – först heldag på SVT sedan arbete med Elinas skiva i studion. Vi började med två enkla låtar som bara ska vara sång och piano, sen la vi sång på tre andra låtar där grunderna spelades in i våras. Helt plötsligt är projektet igång ordentligt igen – kul!
Tyvärr får jag tydligen betala ett högt pris – nu ligger jag nämligen i soffan och harklar mig och har knappt nån röst. Svacka! Kan bli en hemmadag imorgon…
Ser du om ett sms är skrivet på en iPhone?
Har du tänkt på att man numera får sms som saknar hälsningsfras i början? Jag får i alla fall oftare och oftare sms där det inte skrivs ”Hej!” eller ”Tjena” innan själva ärendet avhandlas. Häromdagen förstod jag varför.
Sms:en kommer från användare med iPhone, där begreppet konversationer används. Så här funkar det: när man skriver ett sms till en person (som man skrivit till tidigare) ser man de senaste sms:en ovanför som små pratbubblor:
SMS-menyn i iPhone (Foto: Apple.com)
Så när man skriver ett nytt sms verkar det som att man upplever det som att konversationen redan är påbörjad, därför hoppar man över den där inledande ”Hej”-frasen. I alla fall märker jag på mig själv att jag betett mig så, och jag tror inte jag är ensam. Ska försöka sluta med det.
Höstens första gospelförmiddag
Hämtades upp 08.30 av By Grace basist som bor några kvarter bort. Vi styrde skutat mot Sollentuna Pingst där By Grace spelade idag på förmiddagen. Drog med lilla Electron, så det var en soft förmiddag. Samma reportuar som i våras, så det var lugna gatan. Sedan umgänge hela dagen med goda vänner. Nu, en lång skön kväll i soffan.
Jag har ett gäng bloggposter som jag aldrig hinner skriva, men i morgon börjar hösten på riktigt, då ska jag försöka ändra på det.
Två eventgig denna vecka
I går bar det av ut till Grisslehamns havsbad – där skulle det spelas och sjungas på en tillställning för ett av sveriges största försäkringsbolag. Skön sättning – trummor, kontrabas, keys, sax och sång. Partajet arrangerades av eventbolaget som jag oftast jobbar med – Reliable Production, så det var uppstyrt värre i vanlig ordning. Tyvärr var det väldig mansdominans i publiken, så det där med dans blev en aning avslaget. Det blev en kul och skön men också väldigt sen kväll.
Ikväll bar det av till ett stort nyinrett arkitektkontor på Östermalm. Denna gång gjorde vi giget bara på perc, keys och sång. Vi spelade tre långa set, så nu är man lite mör. Kvällens observation: arkitekter, deras fruar och även deras barn har ett alldeles speciellt sätt att klä sig på. Jodå.
